I den tid vi lever i nu är vi vana vid att kunna fotografera när som helst eftersom vi bär med oss en kamera vart vi än befinner oss i våra mobiltelefoner. För bara ett par årtionden sedan var den tanken en omöjlighet men tack vare utvecklingen av kameror och fotografiet i sig kan vi fotografera precis när vi vill och har därmed större möjlighet att dokumentera vårt liv på en helt annat sätt än vad vi kunde göra förut.

Men för att vi skulle ta oss dit vi är idag krävdes det en hel del forskning och utveckling av fotografiet. Därför kommer du i den här delen att få veta lite om fotografiets historia.

Den tidiga historian

Många tänker att fotografiet tillkom för ett par hundra år sedan. Men faktum är att redan omkring 1000 år efter Kristus lade man den allra första grunden till vad ett fotografiär idag. Då utvecklades en sorts kamera som främst användes som hjälpmedel för att ta fram ritningar och målningar. Kameran kallas idag för camera lucida och metoden kallas för camera obscura vilket är ett begrepp många känner igen.

Ungefär 500 år senare, alltså kring 1500-talet utvecklades fotografiet ytterligare. På den här tiden forskade man en hel del kring ljus och optik vilket var nästa stora steg inom fotografering. Men det krävdes ännu mer utveckling för att bilden skulle stanna.

Ordet fotografi kommer ursprungligen från Grekiskan och ordet är en sammanslagning av ordet φως (phos) som betyder ljus och ordet γράφω (graphō) som betyder att rita eller skriva. Alltså betyder ordet fotografi att rita eller skriva med ljus.

Första fotografiet tas

I början på 1800-talet, närmre bestämt år 1826 togs det allra första fotografiet som än idag finns bevarat. Världshistoriens första fotografi togs av Joseph Nicéphore Niépce och fotot föreställer en utsikt från fotografens fönster i Franrike. Men det var inte så att fotot bara togs av en slump. Det allra första fotot var resultatet av flera års utveckling och experimenterande för att få fotografiet att stanna.

I samband med att Niépce lyckades med det många länge försökt började Niépce att samarbeta med en annan fransk uppfinnare som hette Louis Jacques Mandé Daguerre och tillsammans arbetade de för att utveckla fotografiet ytterligare. Metoden de tillsammans tog fram kallas för Dagurreotypin och man använde en blandning av kvicksilver och och silver för att framkalla fotografier. Denna metod användes länge, faktiskt ända fram till 1870-talet då man började att använda gelatin för att framkalla fotografierna vilket är en betydligt mildare metod och framför allt inte lika farlig som kvicksilverblandningen.

Något annat som var viktigt för fotograferingens utveckling var exponeringstiden. Fram till mitten av 1850-talet var exponeringstiden lång men i samband med att den blev kortare blev fotografering allt vanligare.